Bidrar staten till forskningen?

Utgiftsområde 16 i den nu antagna budgeten för 2016 rör utbildning och universitetsforskning. Där står följande ganska imponerande målsättning: “Det svenska nationella målet för forskning och utveckling (FoU) är att de totala investeringarna i FoU ska uppgå till ungefär fyra procent av BNP 2020”.

Målsättningen om 4% avsättning inkluderar företagens avsättningar på FoU som av regeringen uppskattas till 2,3% av BNP. Regeringen skriver stolt “Det svenska näringslivet tillhör de mest FoU-intensiva i världen.”

Lite längre ned på samma sida (148), blir man träffad av en rallarsving från den hårda verkligheten: “Sammantaget uppskattas statens investeringar och övriga offentliga investeringar i FoU uppgå till drygt 40 miljarder kronor 2015, vilket motsvarar en andel av BNP på knappt 1,1 procent, en nivå som har varit konstant sedan 2013.”

Av dessa 40 miljarder kommer ca 4 miljarder från EU och 1,3 från löntagarfonderna. Den reella avsättningen i budgeten är mindre än 35 miljarder vilket inte ens är 0,9% av BNP.

De som forskar, betalar också skatt. Några enkla beräkningar visar att staten inte skjuter till så mycket, utan låter pengarna snurra ett varv i systemet.

SCB redovisar de årsarbeten som forskare utför, dessutom uppdelat på privat och offentlig sektor. Totalt utfördes i Sverige 2014 lite mer än 81 000 årsarbeten inom forskning. Ca 24 000 av dessa gjordes på universitet, högskolor samt inom det offentliga. Resten, 57 000 årsarbeten utfördes inom näringslivet.

Om vi antar en genomsnittlig månadslön om 30 000 kr för en forskare* på universitet, högskolor och det offentliga så levererar dessa forskare in lite mer än 6 miljarder kronor i skatt varje år (gör en egen Osminkat skatteuträkning här).

De som forskar inom det privata uppskattar vi till att ha en högre genomsnittlig månadslön, främst för att de relativt lågavlönade doktoranderna inte återfinns i denna grupp. Vi antar 40 000 kr i månaden vilket ger en total skatteintäkt till staten om ca 22 miljarder.

Ytterligare en rundgång i systemet hittar vi i Akademiska Hus**. Det fastighetsbolag som äger en stor andel av alla byggnader där universitet och högskolor bedriver undervisning och forskning. I oktober 2015 drev staten som huvudägare igenom en utdelning om 6,5 miljarder från Akademiska Hus rakt till statskassan.

Med dessa enkla beräkningar blir det tydligt att staten tar in lika mycket i skatt, avgifter och utdelning från forskningssektorn som man sedan delar ut i forskningsanslag

Skatter och avgifter som forskare betalar: 6 + 22 = 28 miljarder
Utdelning från Akademiska Hus: 6,5 miljarder
Totalt IN till staten: 34,5 miljarder
Totalt UT i forskningsanslag: 35 miljarder
Nettoanslag: Nästan ingenting:

Vän av ordning kan invända att skatterna som forskare betalar går till annat som dessa personer behöver som sjukvård, pension, vägar etc. Det stämmer naturligtvis, men denna beräkning syftar inte till att skapa en fördelningsnyckel över välfärd för varje individ då det också finns många som erhåller välfärd utan att alls betala skatt. Beräkningen syftar istället till att visa att när staten slår sig för bröstet och talar om de stora forskningsanslagen så kan denna sektor tydligt säga att anslagen inte är så stora, faktiskt inte ens större än de skatter och avgifter sektorn betalar in till staten.

Det är viktigt att komma ihåg att FoU är väsentligt för att bibehålla välstånd. Det visar både regeringens målsättning och EUs inriktningsbeslut kring FoU. Ändå anslår inte regeringen mer än man faktiskt får in från sektorn i skatt och avgifter.

Det är på sin plats att även påminna om att sektorn bidrar med ytterligare skatteintäkter som inte redovisats här. Det gäller t ex moms på inköp av material samt intäkter från andra sektorer såsom hotell vid konferenser etc. Dessutom levereras stora skatteintäkter in från företag och deras anställda som vuxit tack vare innovationer. Ericsson är ett etablerat sådant företag, ett nyare är Fingerprint Cards. Utan forskning skulle Sverige haft ett väldigt litet skatteunderlag.

 

* SCBs definition. Det täcker in alla som utför forskningsarbete, från laboratorieassistenter och doktorander till professorer.

** t ex Karolinska Institutet har en genomsnittlig hyra om 3 500 kr per kvm. Då skall man komma ihåg att delar av KI ligger i Solna, men stora delar ligger i Huddinge och förlades där bl a för att mark fanns tillgängligt. Hyran är snarast en innerstadshyra för Stockholm.

 

Länkar

http://www.regeringen.se/contentassets/49618bcb4fd94b6081d9696f55bc7f8d/utgiftsomrade-16-utbildning-och-universitetsforskning.pdf

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Utbildning-och-forskning/Utbildningsniva/Forskarutbildade-i-Sverige/

http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0301/_dokument/Prognos_for_FoU_2014_(pdf).pdf

http://www.akademiskahus.se/aktuellt/nyheter/2015/10/akademiska-hus-lamnar-efterutdelning/

http://ki.se/sites/default/files/budgetunderlag_2015-2017.pdf